I P3 just nu pågår ett program som heter Musikjguiden, där kändisar får spela sina bästa låtar genom livet och hur de påverkats av dem. Jag tänkte göra min egna lilla juornal från att jag va 1 år och till nutid. Det är verkligen jättesvårt att bara välja en låt för varje år, så ibland har det faktiskt blivit en 3-4 st. Men jag försöker hålla mig till högst 5 åtminstone. Det är sjukt vad mycket minnen man har till musik och hur det kan påverka en idag.

Vi börjar med 1986, året då jag fyllde 1. Jag tror jag bara va nåt halvår. Jag hade lärt mig att stå upp genom att hålla mig i nånting. Och det var denna låt som var min första “reaktion” på musik. Jag stod i mamma och pappas sovrum, höll mig i sängkanten och vikade på rumpan i bara blöjan, till Europe’s Final Countdown.

En ovanligt tröttsam fredag. En fredag som kändes som en tisdag. En lång sådan. Sista timmen flög dock iväg, kan ha varit för att jag och F hade en slags sing-a-long och sjöng låtar som “Blommig falukorv, Hej det är Nick, Klick och Living on my own”. Allt är kul när man är trött, extra kul till och med. F’s försök på att “joddla” som Mercury var roligast av allt.

Det blev stan med mor efter jobbet. Skatteverket var första anhalt, eftersom jag tydligen måste “invandra” till Sverige igen, eftersom jag skrev på papper att jag tänkte vara borta ett år (som är mer än 3 månader. NÄHÄ?!) Jag kände på mig att jag behövde passet, medan mamma menade på att det ärkcte nog med mitt körkort som identifikation. Icke sa nicke. Såå, blir tripp till stan på måndag morgon igen. Köpte lite inredning till nya lyan; toalettpappershållare, servetthållare, toa-skylt och en textskylt där det står “A home without a cat is just a house”. För övrigt såg jag 3 män, i olika åldrar, med röda jeans på sig. Hur många är de däringa bröderna Rongedal egentligen?

DYGNETS LÅT:

Jag känner ingen person som är så virrig som jag. Och blir jag virrig, blir jag även stressad, mer eller mindre. Det kan iof vara på både gott och ont. Som när man tappar bort saker, då är jag ingen rolig person att umgås med. Jag letar som en jäkla galning, för att till slut bara sätta mig ner, nära till gråt av ren frustation. Sen tänker jag. Låter det åg en stund. Sen. Då. Ja, då vet jag exakt vart jag förlagt saken. Går till stället och bara tar fram den. skrattar lite för mig själv, av lättnad.

Ja, idag har jag alltså lyckats slarva bort cykelnyckeln 2 gånger! Det sätter sin spår det här med att man inte cyklat på sju år. Och eftersom jag inte har några barn, sa jag åt Claudia att aldrig skaffa cykel. Jag hoppas att hon verkligen lyssnade och tog det till sig. Dessutom har jag blandat ihop en del datum med olika arregemang. Mycket som händer nu ju! Men det löser sig, inget är dubbelbokat, som tur är.

Mammas sambo har fått jobb, efter att ha varit arbetslös i nästan ett år nu. Vindarna vänder! Gratulerar!

Och av responsen log jag.

DYGNETS LÅT:

Idag har jag cyklat för första gången på… 7 år? Och det är ju sant, det som man säger. Har man en gång lärt sig att cykla, kan man det för alltid. Cykeln är lila och tillhör min farmor, så jag ska vara snäll mot den, så gott jag kan. Dessutom, tog jag alla uppförsbackar med en klackspark.

Jag ser fram emot den 20e-nånting-april. Och det fick jag Tafsen att göra också, haha! Bara att erkänna! Är det inte Malin som vinner, blir det jag. Vi ska försöka, om så in i det sista! Det är inte helt okej med desperata b-kändisar-som-tror-för-mycket-och-vet-för-lite. Men vi ska dit ändå. Såg man honom inte sist, kommer man säkert inte göra det denna gången heller.

Jag skrev igen. Men vad vill jag med det hela?
Respons.

Folk är tonåringar på nytt idag. Det är synd om dom.
Smells like teen spirit.
It’s fun to lose and to pretend,
She’s overboard and self-assured

DYGNETS LÅT:

Inatt var jag uppe till halv tre. Av den orsaken att jag började se den där serien alla pratar om, Stieg Larsson’s Millenium. Att jag inte sett den förrän nu, är nog för att jag helt enkelt inte fattat vad den ens handlat om, inte brytt mig att ta reda på det. Mamma har tjatat på mig att läsa böckerna, åtminstone se filmerna. Så ja, igår blev det ju såklart rätt tillfälle eftersom SVT nu sänder hela film-serien som tv-serie, även med scener som inte finns med i filmerna. Så ja, jag började se. När det va slut ville jag ha mer. Jag ville veta mer. Jag stod inte ut. Jag såg hela serien i natt och såg den färdigt i förmiddags. Sömn emellan, såklart. Jag är verkligen den som kan somna till filmer ganska enkelt, speciellt om jag är trött. Igårkväll va jag trött, men jag va nog för trött för att ens kunna sova. Det är Stieg Larssons fel, helt och hållet. Han fick mig att hölla mina trötta ögon öppna med all spänning dessa filmer bjuder på. Och plötsligt förstår jag varför amerikanerna på Borders sade “Oh, I just love Stieg Larsson’s books!” så fort man hade berättat att man va ifrån Sverige. Och det förklarar även deras halvt om halvt chockerande ansiktsuttryck när jag sedan svarade Nej på frågan om jag själv läst dem. För amerikanerna verkar det vara en slags plikt att man som svensk skall ha läst dessa böcker. Vad som dessvärre är värre än värst, är att det finns tydligen fortsättning, som mor berättade. Men eftersom Larsson är död och han inte var gift med sin medhjälpande sambo; finns där ute en halvskriven bok som inte kan ges ut pga giriga släktingar. Det är tortyr på hög grad, som den nyfikne svensk man är.

F säger: Det finns både fördelar och nackdelar med det.
S säger: Det finns både fördelar och nackskydd!

Humornivån är ungfär såhär hög, ett kvällsskift inne på KA1, rad 2 & 3.

Det va rejält längesen som jag ändrade musik på mixpoden här till höger, men nu har det lagts till 17 nya låtar i 20-toppen. Musik från både då & nu (mest nu).

Ska besöka farmor & farfar om en stund och kika på lite gamla dukar, lakan och annat fint med vackra monogram. Nya lyan ska bli helt i sekelskift/lantlig/shabby chic. Bilder kommer, va så säker.

Jag är nu lägenhetsägare. Det blev den jag ville. Med sån tur jag haft sen jag kom hem borde man kanske köpa sig en lott, rentav? Fick jobb dagen efter, lägenheten jag hoppades på. Allt är bra. Jag mår bra. Heja livet!

Jag är lite smått nyfiken på vad jag har i alla mina kartonger. Har mer eller mindre glömt av vad jag äger. kommer bli som lilla julafton när flytten väl blir. Datumet är 1 april, kanske rentav tidigare. Beror på han som bor där nu, men han va redo att flytta när som, i princip. Bara att hoppas på det bästa (igen!)

Min nya besatthet ser ni längst till höger!

THE GOOD NEWS: Jag har fått SEX MÅNADER visstidsanställning på KA!
THE BAD NEWS: Jag tänker konstiga tankar sen jag kom hem från USA.
THE GOOD NEWS: Jag kan nu istället satsa på en tvåa istället för etta varde gäller lägenheter.
THE BAD NEWS: Det finns typ bara lediga tvåor på Tunnelgatan och div. andra ghetto-ställen.
THE GOOD NEWS: …men jag har mognat och ska ge det en chans, åtminstone kika.
THE BAD NEWS: Dessa konstiga tankar blir snäppet värre för var dag.
THE GOOD NEWS: Stereo Love är en ASBRA låt & man längtar till sommaren när man hör den.
THE BAD NEWS: Jag tror jag närmar mig en slags 25-års kris.

DYGNETS LÅT: