Livet & sekunderna. Det som är avgörande. Alltid.
Livet & tillfällerna. De som kommer när det passar och opassar.
Livet & erbjudanden. Det som man vill, det som man bara måste, i ordning och oordning.

Idag om en månad är jag i New York. Jag börjar känna allt nu. På en gång. Jag kommer sakna alla så jävla mycket.

Heja livet! I guess. Nej, ALLTID!

DYGNETS LÅT:

Okay Miss Kall… I have a few questions for you.  If you need me to explain any questions, let me know.

What is the biggest city you have ever been too?
- In Sweden, it’s Stockholm, the capital city, I hope you know that :) There lives about 800.000 people in there.

In the whole world, actually I don’t know. I’ve been to big cities as Alanya (Turkey, 06-07?). It’s a city with about 90.000 people. I was in Jerusalem (Israel) when I was 10 years old. A city with 700.000 people in it. But yeah, I think Kairo (Egypt) is the biggest of them all that I’ve visited. They have about 11-18 millions in their population. (Yes, I’ve checked this up on Wiki. haha!)

What is the largest city you have ever lived in and how long did you live there?

I’ve lived in Mullsjö my whole 24-year-old-life. It’s a small suburb a couple of miles from Jönköping, who’s the nearest biggest city. With train it takes 20 min to go there, by car, about 30 min.

It looks like your town is small and quiet… lots of forest… are their mostly farms and manufacturing nearby?  

Well, yeah. You’ve got that right. Espesially about the manufacturing. We have a couple of big factorys around here. The biggest one is Kongsberg Automotive AB, where I’ve been working for the last 3 years. It’s a factory who produce gearshifts and other carparts. I think that about a third of the population in Mullsjö works there. Mullsjö is a municipality and is separated into two small villages; Mullsjö and Sandhem. Mullsjö is placed right threw a lake, called “Mullsjön”. It lives about 7000 people in the whole neighborhood. And thats 5600 people in Mullsjö, and 800 in Sandhem. One more thing thats Mullsjö is famous for, is our really great indoor bandy (or do you say floorball?) a team called MAIS. (Check it out on YouTube here!) Indoor bandy is a very popular sport here, and I’ve been played it for a couple of years (now and then) - it’s a really fun sport! They also have their own cheer support, called “Blue Farmers” (Haha!) We also have a popular slalom slope (Knaggebo)  that’s a very attractive place for tourists in the wintertime, who comes from Germany, Denmark and other countrys nearby. We also have our own camping ground for the tourists, in the summer. We have a indoor swimmingpool (Watch it on YouTube!) And 2 supermarkets called ICA and Konsum. There is 3 schools, 2 of them is nine-year compulsory school and the last one is a upper secandary school But, mostly the students go to a upper secandary school in Jönköping.

How many cows and/or chickens do you own?

Haha, Eric! You’re so funny! :P But I do have 2 cat’s, as you already know.

Have you lived in a house with small children as an adult over 18? (We didn’t have small children in the house until we messed around and had kids).

The answer is no. I am the only child in my household. But I have 9 younger cousins, and 1 older one.

What were the most people you have lived with in a house or apartment?

Since I’m the only child, I’ve only lived with my mum and dad, until they separated when I was about 9 years old. Both of my parents live here in Mullsjö. My dad works as a taxi-driver and my mom “where every one elses works”: Kongsberg Automotive AB =)

Have you lived in a single house or in apartment buildings mostly?

For the first nine years, me, my mom and dad lived in a house with 5 bedrooms, kitchen and bath’s. After they separated I lived with my mom on the week’s and with my dad every second weekend, and they both lived in some different apartments ater that. Right now, my dad has bought his own little hose on a hill, a bit outside of Mullsjö. My mom, her partner and I live in a house who’s placed very central and near to the supermarkets, schools and the train-station.

If you could work any job/career, what would it be?

If I could work with anything I want - I would work as an psychologist. Probably with children.I find the way we human thinks very interesting. Why we act the way we do, say things and so on. I also like to work as a school  welfare officer. Help children with problems that can come up in life.

What were your first thoughts about Chicago before you decided to come here?

Oh, so so many big and high buldings, skylines. Iv’e hear that it can be a bit blowy in town. But as I looked up the weather, it looks like it’s similar to the weather we have in sweden. We have all the seasons: Winter, spring, summer and fall.

What are your favorite U.S. T.V. shows right now?

Oh my, I love US tv-shows! But, actually I don’t watch TV that much. But, when I do, I watch VERONICA MARS (My favourite!), GOSSIP GIRL, LITTLE HOUSE ON THE PRAIRIE, HOW I MET YOUR MOTHER, EXTREME MAKEOVER HOME EDITION, DEAD LIKE ME, ACCORDING TO JIM, 7th HEAVEN, SEX & THE CITY.

I know you are busy so do not feel like you have to answer all this now. But I think this will be fun to know.  You can copy and past and answer in your blog if you want.

Well, here’s my answers. Hope you liked it and got an opinion on my life :)

- Har du bajsat, Eliaz?
- Nää…
Vi stirrar lite på varann.
- Har du bajsat, Eliaz?
Han tar i lite till. Tittar bort.
- Eliaz, har du bajsat?
- Nääähh.. (Tittar oskyldigt på mig)
Prutt!
Dax att byta…

Barn är som vi vuxna egentligen. Vi vågar inte heller erkänna när vi faktiskt bajsat eller släppt oss. Trotts att lukten avslöjar allt.

Nu händer verkligen allt på en gång!

Gjort:
- Fyllt i mina visumhandlingar
- Bokat tid för hälsokontroll
- Sagt upp mig på jobbet
- Bjudit folk till Avskedsfesten
- Köpt dekor till festen

Att göra:
- Sälja bilen
- Köpa resväska(or?) med TSA-lås (Travel Safe Approved)
- Fixa håret

Säkert mer, men man kan inte komma ihåg allt!

Angående festen - (som varit planerad i hemlighet sen länge länge, fattades bara en familj & datum för den) så hade jag lite tur när jag bokade lokalen. Det va nästan inga lediga helger kvar i november, bara den sista; DEN SKA JAG HA! För ja, det är så jag vill ha det. Ta avsked med kort varsel, sen åker jag ju måndagen där efter den helgen. Som sagt, ibland flyter livet på ovanligt bra!

DYGNETS LÅT:

Livet är allt galet ibland! Här har man gått i 2 veckors tystnad, inga mejl, inga samtal. Men, så denna helgen hände det nåt alldeles extra speciellt. Skrev ju i föregående inlägg om familjen i Virginia. Igår fick jag ännu en matchning, från en familj i Chicago, IL. Jag hade precis kollat mejlet, läst brevet, kollat de bifogade fotografierna, sen går kanske 20 minuter och telefonen ringer. Mamma svarar som vanligt “Ja, det är Eva?” och på andra sidan luren frågar någon “Is Sandra avalible?” och jag hör då mamma svara på engelska, ge mig luren - och där började en hel timmes (och lite till) samtal med en väldigt trevlig Jillian. Det var alltså Chicago-familjen - som jag precis läst om - som hörde av sig. Det kom lite plötsligt, men samtalet gick faktiskt hyfsat bra ändå. Jag fick veta lite mer om familjen; det visar sig även att både jag & Jill älskar mjölk! Och vi både är lite kräsna när det kommer till mat, men vi båda verkade tycka om samma. Jag fick även säga ‘Hej’ till lille Ryne. Han verkar helt underbar! Sen har de en liten dotter, Amalia, på några månader. Jättesöt! Pappa Eric jobbar som mäklare (fattade jag det som) och Jill är sjuksköterska. Blev även som så att vi blev vänner på Facebook, där fanns mer foton att se - och de fick se mer om mig - och de verkar tycka jag skulle passa dem, och jag kan inte annat än att hålla med! Snart är det inte långt till att jag tackar Ja till denna familj!

Chicago, here I Come (I hope)!

Wiho! Jag kan blogga igen! Min dator åkte på en crash i veckan, men nu är den as good as new. Tur att man hade alla blogg-filer sparade på sitt webbhotell & FTP-server. Vet inte redigt om jag hade orkat fixa om en helt ny blogg med wordpress. Det är avancerade grejer och tar sin lilla tid.

Så, vad har hänt?
- Jag har fått en tredje matchning med en familj från Reston, Virginia. De har en dotter som  föddes i somras. Alltså är hon bara några månader gammal. Jag har fått ett personligt mejl från mamman, Katy, och vi ska nog höras av via telefon för en intervju. De har dessutom en hund som heter Liffey och är en Great Dane. Sen hade de två katter också som mamman trodde jag skulle gilla, eftersom jag själv skrivit på min sida om Claudia & Valentino. Anyway, familjen verkar lovande hittills, trevliga och snälla. Återstå att se när vi hörts av på riktigt.

- Jag har klippt mig. Det var verkligen behövligt. Slitet värre. Blä.

Och vad har inte hänt?
- Jag har inte blivit uppsagd. Än så länge. Det skärs fortfarande ner på folk, men jag ska ha tur och vara på rätt sida i hela företaget/fabriken, så att säga. En Linefeeder är en ytterst viktigt uppgift, höhö!

- Jag har inte fixat de guld/gulnade tonerna i mitt hår, sen sist. Men nu börjar det dessutom bli en utväxt igen, vilket Olofsson ska fixa en dag. Så, likabra att vänta med det tills då. Ja, jag är lat. Men snygg ändå, det fick man allt höra igår. Både på insidan och utsidan. Heja mig!

DYGNETS LÅT:

Om det är en viss människotyp, eller grupp människor som jag inte är mycket för - så är det överdrivet ytliga människor. Dom finns. Oja, att dom gör; i närheten och bortheten. När personligheter inte duger, av en eller annan anledning. När ett utseende inte är snyggt nog för dem, då måste det kommenteras och tyckas och tänkas en massa om - för att de själva ska slippa se sina egna misära drag. Dessa “Hej-jag-är-så-snygg”-människor har oftast vänner som enligt dem är “udda och operfekta”, för att de själva ska stå brevid och se desto bättre ut. Det kryllar av dem, och det syns och märks så tydligt på dem. Överallt.

Så ja, nu kommer vi till det här med människan igen. Så är människan: Det är så enkelt att tycka att någon har ful näsa, rynkig hud, platt röv eller vad som helst. Någon är för tjock. Någon är för smal. Stor näsa, liten mun, någon stammar, någon är bara för mycket av något, ect, ect. Men många gånger är man aldrig bättre själv. Alla har något ‘udda unikt’, och det är det som gör en till en, så att säga. Det kan ses som vackert i någons ögon, och hemskt i någon annans. Och Heja olikheter! Heja smaker! För jo, det är synd om folk som måste leva sitt liv så ytligt på alla plan. Då har man stora problem.

Jag finner som vanligt humorn i det hela. Exempel när en person genom en slags pik påpekar att man är ju i en viss ålder, och då borde man ju har gjort ditten och datten. Personen som gav den piken är många år äldre och har själv inte genomfört vare sig det ena eller andra. Det, tyckte jag va kul. Och vad säger detta oss? Jo; öppna inte käften om någonting, förrän du tar en titt på dig själv, både innuti och utanpå.

En snäll människa är gladast.

Love me or Hate me - I’m still an obsession.
DYGNETS LÅT:

I helgen har man fått reda på en massa saker. Det har tisslats och tasslats. Jag, M & J hade en egen spionklubb igår, kan man säga. Höhö. Blev ganska flummigt där den sista timmen. Piraten, Humlan & jag.

Idag köpte jag den blivande Halloweendräkten, tänker nog hålla den hemlig ett tag. Måste få tag på tillbehör till dräkten, kan bli svårt. Men man får använda fantasin, helt enkelt. Vita stövlar/boots behöver jag bland annat. Tradera Mera! Av mina snart 24 år i livet är det första gången i år jag är på en riktig Halloweenfest. Inte blivit av innan liksom, inte tagit Halloween sådär jätte allvarligt. Lika bra att börja med det, om man ska till USA liksom.

DYGNETS LÅT:

När det kommer till sport, är det riktigt facinerande att se hur olika vi människor beter oss, reagerar och sedan; konsekvenserna av del hela. När man tittar på sport, finns det de som kan kasta grejer omkring sig, kyssa sin bästa vän rakt på käften; när någon gör mål/inte mål eller det blir ett nytt rekord i en gren av nåt slag. När man utför sport; finns det de som tar det på dödligaste allvar och det spottas fula svordommar hit och dit, när det inte går som man tänkt. Det knuffas och blir lite fulspel; medvetet eller omedvetet. Det finns de mer uthålliga, de som faktiskt är bättre och har orsaker som grundar sig på ”de har utfört sportsliga aktiviteter sen de lärde sig gå”, i princip. En del har tålamod, andra inte. Sen finns det de som är med för sakens skull; gemenskap, att aktiviera sig av nåt slag, som rycker lite enkelt på axlarna när det gick åt skogen (så att säga). Ett spel är också en lek. Och lekar ska vara kul. En lek i en tävling är desto roligare. Självklart är det grädde på moset att man går med vinst; men huvudsaken för min egen del - åtminstone - är att under detta utförande  blir jag underhållen; ur alla dess vinklar. Jag är nog mer den som tittar på lite vid sidan av och ler när saker och ting händer, med ett uttryck i ansiktet som “Det där är ok” eller “Det där är inte så ok”. Men jag har kul, det har jag. Och jag rör mig så aktvit jag kan, för min egen del. Jag kan nog säga det att jag är nog som mest egoistisk när det kommer till utförandet av sport; mig, mig, mig. De andra, dem skiter jag mest i. De råkar bara vara medspelare och motspelare, som redskap till aktiviteten. Men det är faktiskt ett gött gäng; sen vad de gör och inte gör, upp till dem. Men, alla gör vi vårt bästa i det stora hela.

DYGNETS LÅT: