Kattungarna kom natten till fredag. 6 stycken. 2 var dock döfödda =\. Natten till söndag avled 2 till. De var pyttesmå, visste inte om de skulle klara sig. Och tyvärr gjorde de inte det. Nu är det två kvar. En pojke och en flicka. De äter, växer och är varma. Bra tecken. Blir nog “My Little Pony-tema” när det gäller namnen. En liten Applejack & en liten Stardust. Just nu ser de mest ut som små vita/rosa små råttor. Väntar med bilder tills de blir större.

Jag har skaffat mig en Mr J också, bara så alla vet. En mycket snäll och söt sådan. Trodde jag aldrig. Men, när man minst anar… Livet är ganska spännande. Vad som helst kan hända, när som helst. Ikväll ska jag och Mr J göra våfflor när jag kommer hem från jobbet.

Kattungarna är 2.
Jag & Mr J är 2.

Fram tills torsdag är jag ganska exakt 25kr rik. Rik? Fattig menar jag ju såklart. Trotts att det bara är tisdag och att nedförsbacken inte börjar förräns imorgon, är jag ändå ganska nöjd med denna dag. Tog tag i tvätten även idag. Hann med 2 tvättar igår och hoppas hinna med lika många idag.

I övrigt så talar Christina Aguilera ganska bra i sin nya låt om hur mitt liv flyter på.
Dygnets låt: Christina Aguilera - Keeps getting better

Alla kommer göra det nångång i livet. Minst en gång. Idag var det min tur. Skicka ett sms till en helt okänd person. På 90-talet ringde man fel, på 2000-talet skickar man sms fel.

EPILOG: En slags After Work med arbetslaget är på planeringen och en medarbetare är på kurs och vi känner att vi måste få tag i henne då vi måste boka bordet ganska snart.

“Hej Mia! Vi tänkte boka bord på olearys den 27e med jobbet, kan du då? Kommer du själv eller tar du med dig Stefan? Vi måste veta antal personer vid bokningen.”

Även om Mia är på kurs då smset skickas iväg, kommer svaret ganska snabbt:

“Tjena.. Du har messta till fel nummer, finns ingen mia här. Bara så du vet, å så att mia får sin inbjudan :)”

Och det är inte slut där. Jag ber om rätt nummer till Mia av medarbetaren Tobbe. Men, i brådskans skeende skickar jag sms-svaret istället för inbjudan, till Mia. Fel sms, men till rätt person. Det roliga är att sen på rasten, 10 minuter senare, vem dyker upp då? Mia såklart.

Sen skrattade vi ganska gott åt det hela. After Work nästa!

… än tusen ord. Och jag har ju insett att det är alldeles för lite bilder på bloggen. Ändring på det. Så, bjuder därför på en bild från hemfärden från Bulgarien.

…du till och med blir glad över att se Tunnelgatan, väl ankommen i hemorten Mullsjö.

Egentligen har jag massor att göra. Men jag sitter här istället. Såklart. För sån är jaaaag!

Idag och imorgon, sen flyr jag landet. För en vecka iallafall. Bulgarien. Härligt blir det! Och jag började packa lite smått igår kväll när jag kom hem. Känns inte riktigt som att man ska åka iväg. På riktigt lixom. Det blir nog först när vi väl är på Axamo. Claudia & Chloe ska bo hos Lena (uppfödaren) under tiden, och faster Ewa ska kolla till min post.

Jag har lyckats räkna ut hur man kan få Claudia att bli knäkatt för en sisådär 5 minuter, åtminstone. Man kliar henne på höger kind. She loves it. Då kan hon få för sig att till och med lägga sig i knät och vara stilla. Och oh, så mysigt det är! Men efter en stund upptäcker hon att “Nej, jag måste iväg och busa nu!”. Chloe blir allt tjockare och tjockare. Det växer innuti henne. Små kissebebisar. För hennes skull ska jag ha dem här hemma i de 12 veckorna. Så slipper hon hålla på att flytta fram och tillbaka. Blir bara omständigt för oss alla. Så, i slutet av september kommer de små missarna!

Och så jobbet. Ja, jag hade ju tur. Denna gången iaf. 24 personer fick gå, jag tillhörde nr 30+ nånting. Var alltså inte i “topp-30-listan”. Ibland kan det verkligen löna sig att ha sommarjobbat på Kongan sen man var 15 år. Eftersom allt räknas in. Och ironiskt nog blir det övertid i helgen sägs det. “Hej, vi säger upp 24 personer, men ändå har vi just nu jättemycket att göra med sena leveranser, så vi låter dem jobba över i helgen”. Det är inte klokt. Men ganska småkul på nåt vis. Och ja, vad som helst kan hända. De kan dra tillbaka varslet, de kan varslas ännumer. Då ligger jag risigt till, beroende på antalet dock. Men det skulle inte förvåna mig.

Nej, nu har Claudia fnatt här hemma. Bäst att hon får lite uppmärksamhet innan hon river hela stället.

P.S Inatt drömde jag att det väggen i mitt gamla bandomshus gick sönder. Sen åkte jag skridskor - och var bra på det! D.S